Varroa kvalster
Biologi
Varroakvalstret (Varroa destructor), är en parasit som lever på honungsbin. Den vuxna honan är rödbrun och mäter c:a 1,2 x 1,7 mm.
Kvalstret, som lever av binas blodvätska (hemolymfa), angriper både vuxna bin och biyngel.
Varroa kan bara föröka sig på biyngel. Kvalsterhonorna går ned i yngelcellerna innan bina täcker dem med vaxlock.
Hela fortplantningsprocessen, äggläggning och parning, sker i den täckta cellen. När biet är fullbildat och kryper ut ur cellen
följer den ursprungliga kvalsterhonan och hennes fullbildade honliga avkomma med ut ur cellen.
Varroahannen och de outvecklade stadierna av varroahonorna dör inom kort och dessa har således inget liv utanför yngelcellen.
Kvalstrens antal kan fördubblas på ungefär tre veckor under yngelsäsongen. I extrema fall kan antalet öka mer än 100 gånger på en säsong.
En del kvalster dör under vintern, men i medeltal sker det ungefär en tiodubbling av kvalster från en säsong till den nästa.
Skador
Typiska symptom på varroaangrepp är bin med deformerade och outvecklade vingar samt förkrympta bakkroppar.
Både täckt och öppet yngel kan i hårt angripna samhällen också vara skadat eller dött. Bisamhället måste vara kraftigt angripet innan
biodlaren enkelt kan se några symptom. När väl skador är synliga kan samhället dö snabbt.
Diagnos
Enklaste sättet att påvisa varroa är genom nedfallsundersökning. Ett varroainlägg läggs på kupans botten i minst 14 dagar flera gånger under binas yngelsäsong.
Nedfallet undersöks sedan noggrant för kvalster. Det är lättare att titta på nedfallet flera gånger under fjortondagarsperioden eftersom det ibland ramlar ner mycket skräp.
Nedfallsundersökning kan också göras genom att låta ett inlägg ligga i kupan under vintern. Det går även att påvisa varroa genom att undersöka större bitar av täckt drönaryngel.
Vid påvisande av eller misstanke om varroa i områden där varroa aldrig har påträffats förut, så måste bitillsynsman enligt lag kontaktas.
Varroazoner
För att fördröja spridningen av varroakvalster har Jordbruksverket indelat landet i zoner. Zonerna ändras i takt med att nya angrepp påvisas.
Vilka områden som ingår i de olika zonerna framgår av Jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin.
Aktuellt beslut kan laddas ner från denna sida på Jordbruksverkets webbplats (under rubriken "Bestämmelser").
Bekämpning
Om inte varroakvalstren bekämpas dukar samhället under inom några få år. Det finns en rad olika metoder och medel för bekämpning.
Dessa kan delas upp i två huvudgrupper: konventionella bekämpningsmetoder och registrerade läkemedel i den ena gruppen och miljömässigt
skonsamma medel och ekologiska bekämpningsmetoder i den andra gruppen.
Information om läkemedel mot varroa finns på nedan klickbara länkar.
Hur kvalstren kan bekämpas med metoderna/medlen i den andra gruppen finns det information om i broschyrerna
”Varroabekämpning med ekologiska metoder” (Jordbruksinformation 10-2001) och
"Bekämpning av varroakvalster med spärrboxmetoden" (Jordbruksinformation 7-2003)
"behandling med myrsyra"
"behandling med oxalsyra"
Preben Kristiansen
Bihälsokonsulent
Källa: Sveriges Biodlares Riksförbund
Varroabekämpning med drönarvaxutskärning
Som ett led i varroabekämpning har vi tänkt prova drönarutskärning. Om man ska använda drönarutskärning är det
mycket viktigt att förstå några grundläggande saker, för annars finns risken att man odlar varroa istället för att bekämpa den.
Läs hela den här texten tills du känner att du förstår den.
Den här metoden bygger på att varroakvalstret föredrar drönarlarver framför arbetarlarver.
Drottningen lägger ett ägg, som blir en larv och alldeles innan larven täcks, lägger varroahonan sina ägg i cellen.
Under de dygn som larven utvecklas i den täckta cellen, kläcks varoakvalstren i cellen och när larven sedan kryper ut,
har ett varroakvalster blivit fyra.
Det man gör är man under den period då bina föder upp drönare, sätter in en tom ram i yngelklotets utkant.
Man får lyfta upp ramarna och se var ynglet slutar och pollen och foder tar vid. I en tioramarslåda,
är det vanligen ungefär vi den tredje ramen från kanten. Lyft ut den ramen och titta noga så att du inte har med dig drottningen.
Vill du vara riktigt säker, kan du borsta av alla bina försiktigt ner i yngelrummet när du tar ur ramen. I den lediga plats som nu
ha uppstått, sätter du ner en tom ram utan tråd och utan vax – bara träramen. Ramen som du har plockat ur, kan du sätta i skattlådan.
Ynglet kommer att bli bin och så småningom fyller bina ramen med honung.
Lämplig tidpunkt för att sätta in ramen är under perioden 20:e maj till 15:e juni.
Vi rekommenderar att du gör det så tidigt som möjligt i den här perioden.
Nu börjar varroainfångningen
Det som kommer att hända nu, är att bina kommer att börja bygga vax i ramen och dom kommer att bygga drönarceller.
Drottningen lägger obefruktade ägg i cellerna. Äggen blir drönarlarver och bina matar larverna tills de är så stora
att de täcks och innan det har alltså varroakvalstret lagt sina ägg i cellen.
Den dag du sätter in drönarramen, räknar du 20 dagar framåt i kalendern och gör en notering om att du ska ta bort drönarvaxet.
Du får inte missa den dagen. Drönarramen ska ut ur samhället. Det spelar ingen roll om det regnar eller åskar eller
om det är fotboll på TV. Missar du den dagen, har du gjort ett stort misstag. Det är mycket viktigt att du tar bort
den här ramen mellan att cellerna ha täcks och att de kryper ut. Om drönarna börjar krypa ut har du i själva verket
odlat varroakvalster och det är mycket dåligt.
Drönarramen måste bort efter 20 dagar! Missar du det är du en varroaodlare.
Drönarvaxet skär du ut ur ramen med en kniv. Stoppa det i en plastpåse och lägg den i frysen.
efter ett dygn kan du ta fram vaxet och bryta isär det. Bland drönarlarverna ser du nu eventuella varroakvalster.
Ta gärna en bild och spara den, så kan vi jämföra när vi ses på något biodlarmöte i slutet av juni eller i juli.
Om du ser många kvalster, vänta inte, utan kontakta Bengt eller våra bitillsyningsmän direkt så att du kan få hjälp.
Varroan dödar dina bisamhällen och andra biodlares bisamhällen i närheten om den får ta överhand.
När du tagit bort drönarramen får du ett tomrum i yngelrummet. Där sätter du in en utbyggd ram eller en ram med en vaxmellanvägg som bina får bygga ut.
Viktigt att veta
Det är mycket viktigt att förstå att drönarvaxutskäning i sig inte är en tillräckligt effektiv metod för bekämpning av varroakvalster.
Det hjälper bara till att hålla belastningen på samhället nere. Vi behöver fortfarande använda Apiguard eller organiska syror mot varroan.
Man kan väl också nämna att det finns röster som ifrågasätter drönarvaxutskärningens effektivitet. Det finns också synpunkter
på att man föder upp drönarlarver bara för att döda dom. Det kan tyckas grymt och ett slöseri med samhällets resurser.
Alternativet är att bina får leva med de här otäcka kvalstren på sig och att samhället i värsta fall dör.
Vad kan gå fel?
Återigen – det värsta som kan hända är att drönarna börjar krypa ur sina celler.
Ramen måste bort och ynglet avdödas genom att man fryser eller bränner det.
En annan sak som kan hända, är att bina inte bygger vax i ramen som man har tänkt.
De beror oftast på att samhälle är svagt eller att vädret är dåligt så att det inte är något drag.
Om du kommer efter 20 dagar och ramen inte är helt ubyggd, så tar du bort den ändå. Låter du den
sitta kvar har du ingen aning om vad de är för ålder på ynglet i ramen.
Sammanfattning
20:e maj – sätt in en tom ram i yngelklotets yttre kant
efter 20 dagar – ta bort ramen
skär ut drönarvaxet och lägg det i en påse frysen
om du se många kvalster – kalla på hjälp
om du inte tror att du klarar att sköta det här, avstå hellre än att odla varroavalster
Detta är hämtat från föreningen Mälaröbiodlarna Klicka på nedan länk för att besöka sidan
http://www.malarobiodlarna.se/
Gör man drönarvaxutskärnin enl ovan räcker det att man sätter in apistanremsor var 3dje år
annars kan kvalsern bli resistenta.
Köpa Apistan på apoteket klicka på nedan länk
http://apovet.se/biodling/apistan-bikupestrip/